300 år f.Kr -Mederna ett indoeuropeisk folkgrupp som anses vara kurdernas förfäder. Dagens kurdiska är mycket likt med deras språk. Mederna härskade över ett stort teritorium i främre Asien. Fortsättningen av medernas rike blev persiska riket. Kurder och perser är nära med varandra nästan som danskar och svenskar .

Kurdernas land, eller Kurdistan, omfattar 500. 000 km2 yta och är uppdelat mellan Turkiet, Iran Irak och Syrien. Kurdernas antal uppgår till omkring 40 miljoner. Av dem lever 20 miljoner i Turkiet, 9 miljoner i Iran, 5 miljoner i Irak, 1,5 miljoner i Syrien, 350.000 i Ryssland, och 200.000 Libanon. Dessutom bor över 1 miljon kurder i Västeuropa, huvudsakligen i Tyskland.

Historia

Kurdernas historia är tusentals år gammal. Kurderna är ättlingar till de indoeuropeiska stammar som slog sig ner i Zagros bergområde under årtusendet f.Kr. Redan 2000 f.Kr. fanns det ett folk som kallades kardaker som också anses vara kurdernas förfäder.

Kurdistan utgör historiskt sett en av de viktigaste frontzonerna mellan öst och väst. Landet har därför ofta hamnat i skottlinjen vid attacker och ofta blivit angripet. Alexander den store, romarna, araberna och turkarna har alla under olika epoker ockuperat Kurdistan. Det kurdiska folket har emellertid motstått alla attacker och fortsatt bevara sin nationella identitet.

Kurderna har bildat många egna stater och dynastier under historien, men ofta hade dem konflikter sinsemellan, ingen av dessa kunde omfamna hela kurdiska området. Mederna bildade ett imperium (300 f.Kr) som sträckte sig från Persien ända till floden Halis i centrala Anatolien.

Först 636 e.Kr. skedde stora förändringar i detta område då större delen av det kurdiska folket, som en följd av de arabiska erövringstågen, islamiserades.
På 1500-talet blev Kurdistan skådeplatsen för strid mellan den tidens stora giganter, det ottomanska och det persiska kejsardömet. Båda dessa stormakter lade ned stora ansträngningar på att försöka skaffa sig hegemoni över Kurdistan. Efter ett långvarig krig, 1639, kom de två kejsardömena överens om att dela landet mellan sig.
Alltsedan början av 1800-talet har kurderna gjort åtskilliga upprorsförsök att befria landet, men varje försök slogs brutalt ned av dess grannländer.

Efter det ottomanska rikets fall efter första världskriget blev Kurdistan vid Lausanne-freden 1923 på nytt delat mellan Turkiet; Iran; Irak och Syrien.
Under den här perioden gjorde kurderna åter flera nya upprorsförsök mot Turkiet, Iran och Irak i kampen för frihet och oberoende. Man nådde också några segrar, som 1946 då en kurdisk republik etablerades i Mahabad (i iranska Kurdistan) och autonomi i irakiska Kurdistan 1970 under ledningen av den legendariske ledaren Barzani. Men även dessa gånger slogs frihetssträvan ned av fiende styrkor inne i landet och kollaboratorer utifrån.
Men folkets kamp för frihet kunde inte krossas, tvärtom den växte till en organiserad massrörelse som idag fortsätter mer eller mindre i alla delar av Kurdistan.

Sedan 1991 efter Golfkriget har kurderna i irakiska delen fått skydd av FN och USA och dess allierade i spetsen. Det kurdiska folket i irakiska Kurdistan har hunnit bilda egen statlig styrelse. Kurderna lever ett fritt liv här. Den sociala och kulturella utvecklingen under dessa år, har med stora steg gått framåt, men ovissheten kring kurdernas internationella status och deras säkerhet i framtid gör att fortfarande lämnar många kurder Kurdistan och söker asyl i västra Europa. Turkiet, Iran och Syrien fortsätter förtrycka kurderna.

Språk

Det kurdiska folket har ett eget språk som är helt skild från arabiska och turkiska. Det kurdiska folket har bevarat sitt språk fram till idag och använder i stor utsträckning. Det är inte ett dött eller döende språk. Det finns en rik kurdisk litteratur som har sina rötter mer än tusen år tillbaka i tiden.

Kurdiska språket tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. På så sätt har kurdiskan en rad ord som liknar till ex. svenska ord (namn på kroppsdelar, djur och geografiska termer osv.) Här är några ex:
Rovi eller rêvi (räv), hesp (häst), gurg eller varg (varg), mûristang (myrstack), navik (navel), bru (ögonbryn), dol (dal), kelle (kulle), top eller tepe (topp), dergeh eller der (dörr)

Kurdiskan har flera dialekter: Kurdmanji, sorani, zazaki, gorani och några andra. De två största dialekterna är nordkurdiska som också kallas kurdmanji och sydkurdiska som också kallas sorani. Kurdiska språket skrivs med tre olika alfabet: Latinska, arabiska och kiriliska.

Religion

Majoriteten av kurderna är muslimer, övervägande sunniter. Den största icke-muslimska gruppen bland kurderna är yezidierna, en sekt som tros ha haft sitt ursprung i zoroastrismen. Det finns flera andra små religiösa grupper i Kurdistan, såsom kristna och judar.