En av de mer kända kurdiska intellektuella opinionsbildarna, författaren och grundaren av Kurdistans socialistiska parti, PSK återvänder till sitt hemland efter 30 år i exil i Sverige.

Kemal Burkay har skrivit ett tackbrev till Sverige som har varit hans andra hemland i 30 år. (Burkays brev är bifogat.)

Tack Sverige!

För precis 31 år och fyra månader sedan var jag tvungen att lämna mitt hemland. Jag var ledare för ett kurdiskt och socialistiskt politiskt parti. Både socialism och orden kurd-Kurdistan var förbjudna i hemlandet. Fascismen bekämpade med alla medel den demokratiska frihetsrörelsen.

Strax efter att jag hade flytt från landet skedde en militärkupp i Turkiet. Många av mina kamrater, liksom alla frihetskämpar, demokrater och fredsvänner blev tillfångatagna och torterade, en del avrättades under fångenskap.

Jag sökte mig till Dig som fristad liksom många andra intellektuella och politiker. Därför att Du var ett demokratisk och vackert land… Mitt poetiska hjärta tyckte om Dig.

Här blev jag en politisk flykting som många andra från fyra hörn av världen, kurder, turkar, palestinier, chilenare m.m …

Du öppnade din famn också för oss kurder. Våra barn kunde inte få undervisning i sitt modersmål i sitt hemland – än idag kan dem inte det - men Du gav dem den möjligheten i dina skolor. Du startade till och med lärarutbildning för kurdiska lärare. Dina sociala och kulturella institutioner erbjöd kurdiska intellektuella bidrag för att kunna publicera kurdiska böcker och tidskrifter. Vår kurdiska kultur som var förbjudet i hemlandet, blomstrade här. Tiotals nya kurdiska författare, poeter, romanförfattare och forskare framträdde.

Din gode ledare Olof Palme sa ”Kurderna är en förtryckt nation, de bör få stöd.”

Tack Sverige!

Jag har levt som en fri människa hos dig. Du blev mitt andra hemland. Du gav även skydd och uppehälle åt mina barn. Jag reste med ditt pass från land till land, engagerade mig i politik och skrev fritt. Tack vare din vackra natur med den rena miljön, dess sjöar, fjäll och älvar, skärgårdar och vegetation kunde jag skriva 100-tals dikter. Dessa dikter får bli dina gåvor.

Inte bara dina färgrika vårar och dina vita nätter utan även dina vintrar med långa nätter och snö och kyla var värdefulla för mig.

Nu efter 31 år och fyra månader, är vägen äntligen öppen för mig och jag återvänder till mitt tidigare hemland. Mitt land är också vackert med sina berg och floder, slättlandskap och platåer med växtlighet. Jag hoppas att den tiden kommer när mitt land kan bli ett fritt land där frihet, demokrati och fred råder liksom här. Mitt folk har uppoffrat sig tillräckligt och förtjänar det. Jag lämnar Dig och går bort, men jag kommer att sakna Dig och under resten av mitt liv kommer jag besöka Dig då och då. Du är mitt andra hemland.

Nu säger jag hejdå Sverige!

Hejdå Olof Palme, hejdå Anna, hejdå Mona!

Hejdå alla mina älskade vänner!

Tack Sverige!

Kemal Burkay

Juli 2011-Stockholm