En mötesplats för den kurdiska kulturen

Jag vet att Svensk-kurdiska Arbetarföreningen KOMKAR-Swed är en gammal förening. När bildades den och vilka var det som bildade den?

-Svensk-Kurdiska Arbetarföreningen (KOMKAR-Swed) är en av de äldsta kurdiska föreningarna i Sverige. Föreningen bildades av några kurdiska studenter och gästarbetare från turkiska Kurdistan 1976.

Varför kallas det för arbetarförening, det låter som om den är en facklig organisation?

-Föreningen är ingen facklig organisation, men eftersom det var många arbetare som var medlemmar i föreningen i början, kallades den för Arbetarförening. Sen har man använt förkortningen KOMKAR-Swed.

Du som är en äldre medlem i föreningen kan berätta om föreningens huvudsakliga verksamhetsinriktningar under de senaste tre decennierna?

-Först och främst har föreningen alltid varit en viktig mötesplats för kurder och kurdiska vänner i Stockholm. Särskilt i början av 80-talet kom många politiska flyktingar till Sverige och Stockholm, då var föreningen en känd plats för nyanlända landsmän som kunde söka hjälp, med tolkservice och rådgivning. Under många år har vi anordnat kurser i svenska språket. Vi har haft studiecirklar om nya landets kultur och om det sociala och politiska systemet i Sverige osv. Föreningen kunde bidra till att berika Sveriges kulturella mångfald och vara en viktig del av integrationsutvecklingen.

Förutom att vara en vanlig invandrarförning har KOMKAR-Swed också ägnat sig åt solidaritetsarbete för politiska fångar i hemlandet.

KOMKAR:s övergripande ändamål har varit och är att främja, bevara, utveckla och levandegöra det kurdiska språket och kulturen. Det rådde ett totalt förbud gentemot det kurdiska språket och kulturen i Turkiet.

Nu när Turkiet strävar efter medlemskap i EU, ger påtryckningar från EU länderna det kurdiska språket och kulturen någorlunda möjlighet att utvecklas. Men det tas bara små steg, och förändringarna sker mycket långsamt och för det mesta ytligt. Den turkiska staten bedriver fortfarande sin assimilations politik gentemot det kurdiska folket.

Vad har föreningen åstadkommit i detta ändamål hittills? Eller vad har ni gjort konkret?

-Svensk-kurdiska Arbetarföreningen verkar sedan starten som en kulturinstitution med utgivning av kurdiska böcker och en egen kulturtidskrift, folkdanskurser, kurser i språk (kurdiska och svenska) och barn och ungdomsverksamhet vid sidan av ett allsidigt kulturellt utbud i form av föredrag, seminarier osv.

Alltså man startade en kulturtidskrift som hette Roja Nu (Ny dag) år 1978 och ett bokförlag 1979. Dessa har bidragit till utvecklingen av det kurdiska skrivspråket och litteraturen enormt. Svenska statens generösa politik har bidragit till denna utveckling. KOMKAR har även varit, och är, förebild för många andra liknande föreningar i övriga länder i Europa där kurderna bor.